Guide till diagram och databasmodellering i UML

Paketdiagram. Det här används för att illustrera beroendena mellan de paket som utgör en modell. Huvudmålet är att visa relationen mellan de olika stora komponenterna som formar ett komplext system. 

Profildiagram. Det här är mer ett språk än ett diagram. Med ett profildiagram kan du skapa nya egenskaper och semantik för UML-diagram genom att definiera anpassade stereotyper, taggade värden och begränsningar. Med de här profilerna kan du anpassa en UML-metamodell för olika plattformar (t.ex. Java Platform, Enterprise Edition (Java EE) eller Microsoft .NET Framework) och domäner (t.ex. modellering av affärsprocesser, tjänstorienterad arkitektur, medicinska program med mera). 

Exempel på grundläggande UML-användningsfallsdiagram. Mallen är tillgänglig för nedladdning.

Användningsfallsdiagram. Det här beskriver vad ett system gör, men inte hur det gör det. Ett användningsfall är en uppsättning händelser som inträffar när en ”aktör” använder ett system för att slutföra en process. En aktör definieras som vem som helst eller något som interagerar med systemet (person, organisation eller ett program) utanför systemet. Ett användningsfallsdiagram beskriver alltså visuellt den uppsättningen sekvenser och representerar systemets funktionskrav. 

Diagram för interaktionsöversikt. Det här diagrammet är ofta komplext och liknar aktivitetsdiagrammet eftersom båda visar en stegvis sekvens med aktiviteter. Men ett diagram för interaktionsöversikt är ett aktivitetsdiagram som består av olika interaktionsdiagram. De använder samma beteckningar som ett aktivitetsdiagram (initialt, slutgiltigt, beslut, sammanslagning, förgrening och kopplingsnoder) plus element som interaktion, interaktionsanvändning, tidsbegränsning och varaktighetsbegränsning. 

Tidsdiagram. När tidtagning står i centrum används det här UML-diagrammet. Kallas även för sekvenserings- eller händelsediagram, men visar inte hur objekt interagerar eller ändrar varandra. Funktionellt visar det hur objekt och aktörer agerar längs en tidslinje. Fokus här är på hur lång tid händelser tar och de ändringar som sker, beroende på varaktighetsbegränsningarna. De viktigaste delarna i ett tidsdiagram är: 

• Livslinje: enskild deltagare 

• Tidslinje för tillstånd: olika tillstånd som livslinjen går igenom i en pipeline 

• Varaktighetsbegränsning: tid som krävs för att en begränsning ska uppfyllas 

• Tidsbegränsning: en tid inom vilken något måste uppfyllas av deltagaren 

• Destruktionsförekomst: där ett objekts livslinje slutar. Ingen annan förekomst visas efter destruktionen på en livslinje. 

Tillståndsdatordiagram. Det här diagrammet kallas även ett tillståndsdiagram när ett objekts funktionssätt är komplext och detaljerna är av avgörande betydelse. Det beskriver funktionssättet för ett objekt (eller ibland en operatör) och hur det ändras baserat på inre och yttre händelser. 

Sekvensdiagram. Det här visuellt tilltalande diagrammet är populärt även utanför designgrupper och visar tydligt alla typer av affärsprocesser. Det visar helt enkelt strukturen i ett system, med sekvensen av meddelanden och interaktioner mellan aktörer och objekt i kronologisk ordning. Sekvensdiagram visar enkel iteration och förgrening. Det passar när man utför flera uppgifter samtidigt. 

Kommunikationsdiagram. Ett kommunikations- eller samarbetsdiagram liknar ett sekvensdiagram. Det framhäver framförallt kommunikationen mellan objekt. Det visar hur objekten i en interaktion är organiserade och visar mer komplex iteration och förgrening. 

Databasmodellering  

UML har också blivit allt populärare som standard för modellering av databaser. De här modellerna är ett bra visuellt verktyg för kreativitet, friformsdiagram och samarbete kring idéer.  

UML har visserligen inte specifikationer för datamodellering men kan vara ett användbart verktyg för att skapa diagram, i synnerhet eftersom data från databaser kan användas i objektorienterad programmering.  

Låt oss ta en titt på olika typer av databasmodeller som du kan skapa: 

• Hierarkisk databasmodell. Det här är en gammal goding vars data är organiserade i en trädliknande struktur. Trädet består av flera grupper som kallas segment. Här används ett ett-till-många-samband. Dataåtkomsten är också förutsägbar. 

• Nätverksmodell. Den här modellen har formen av ett diagram, där relationstyper är bågar och objekttyper är noder. Till skillnad från andra databasmodeller är nätverksmodellens schema inte begränsat till ett galler eller en hierarki. 

• Objektorienterad databasmodell. I den här modellen används en samling objekt, eller återanvändbara programvaruelement, med tillhörande funktioner och metoder. En multimediedatabas kan till exempel innehålla bilder som inte kan lagras i en relationsdatabas. Och en hypertextdatabas kan länka till andra objekt. 

• Relationsmodell. Här struktureras data med hjälp av relationer eller rutnätsliknande matematiska strukturer som innehåller kolumner och rader. Det är i princip en tabell. 

• Objektrelationsmodellen. Som namnet antyder är den här modellen en kombination av de två som nämns ovan. Den stöder objekt, klasser, arv och andra objektorienterade element, men har även stöd för datatyper, tabellstrukturer och mycket mer – som i en relationsdatamodell. 

• Entitetsrelationsmodell. Den här består av typer av entiteter (personer, platser eller saker). Den visar relationer som kan finnas mellan dem. Genom att definiera entiteterna, deras attribut och visa relationerna mellan dem, illustrerar ett entitetsrelationsdiagram databasernas logiska struktur. 

• Dokumentmodell. Modellen är utformad för att lagra och hantera dokument eller halvstrukturerade data, istället för atomiska data. Den har en trädstruktur där varje nod är ett objekt som representerar en del av dokumentet. 

• Entitet-attribut-värde-modell. I entitet-attribut-värde-modeller eller öppna schemamodeller registreras data i tre kolumner:  
  • Entiteten (det som beskrivs)  

   

  • Attributet eller parametern (t.ex. namn, beskrivning, datatyp) 

   

  • Attributets värde 

• Stjärnschema. Det här är den enklaste versionen av en dimensionsmodell, där data är ordnade i dimensioner och fakta. Det används inom business intelligence och datalagerhantering eftersom det lämpar sig bra för att köra frågor i stordatamängder. 

Förenkla med programvara 

Oavsett om du skapar databasmodeller eller UML-diagram kan du använda ett programvaruverktyg för att förenkla och förbättra processen. Se till att välja ett verktyg som gör att du kan: 

• Skapa professionella diagram med färdiga mallar och tusentals former i ett innehållsekosystem som uppfyller branschstandarder som UML 2.5, och även BPMN 2.0 och IEEE. 

• Med dataöverlägg, ikoner, färger och grafik, inklusive smidig Excel-datavisualisering, blir data tydligare och diagrammen får liv. 

• Samarbeta med andra med samtidig redigering, kommentarer och noteringar. 

• Ge alla tillgång till samma information och kom åt diagram från i stort sett vilken plats som helst i en webbläsare eller enhetsprogram. 

Användning av visuella UML-diagram inom programvaruutveckling och icke-programvarusystem kan inom många branscher spela en viktig roll för att bygga upp beteendeprocesser och strukturer. Lär dig mer om att skapa UML-diagram med programvara med den här stegvisa guiden.